Justus Köhncke goes kraut! + Nytt med Harmonia!

Jovisst är det så: på kommande tolvan (på Kompakt förstås) utgörs a-sidan av en inte alls särskilt dansant men skönt krautelektronisk cover av Feuerland - som man nog måste vara lite av nörd för att känna igen, men det är en tidig 70-talslåt av Michael Rother, bekant från främst Neu! men också Harmonia och en kortlivad uppsättning av Kraftwerk.

Men ärligt talat gillar jag b-sidan betydligt bättre, Parage, där vi hör Köhncke (bilden) i klassisk discohögform. Återstår att se åt vilket håll det kommande albumet Safe and sound lutar!


Som en parentes kan vi ju nämna att just Harmonia också är skivaktuella med en aldrig tidigare liveupptagning. Harmonia live 1974 heter den och ges ut på fina Grönland Records (distribution Border).

Harmonia bestod av förutom Rother även Hans-Joachim Roedelius och Dieter Möbius (kan man ha ett coolare namn?) och ibland faktiskt även Brian Eno. Inte här dock, men vi får fem tidstypiskt långa spår av elektronisk/ambientrockig friformsmusik. Harmonias första studioalbum återutgavs i somras, och det är ju så smärtsamt snyggt att ni bara måste kolla in konvolutet:

Bonde Do Role: live @ Nefertiti, Gbg

Ösigt, roligt, högt, fräckt och inte så lite snuskigt var det när brasilianska baile funk-bandet Bonde Do Role intog Nefertiti i Göteborg. Sedan sköna plattan With lasers släpptes i Europa i somras har hajpen kring denna trio bara vuxit. Live var det som väntat betydligt stökigare, svettigare och mer frisläppt än på skiva. Ingen finmusikalisk upplevelse direkt, men bättre partymusik får man leta efter!

Albumrecensioner: Supermayer, Dave Gahan, Youssou N'Dour, Orchestra Baobab

Supermayer: Save the world (Kompakt)
Jodå, visst lever de upp till förväntningarna!





Dave Gahan: Hourglass (Mute/EMI)
Nej, den starka singeln Kingdom lovade för mycket: albumet är en enda stor gäspning.




Orchestra Baobab: Made in Dakar (World Circuit/Playground)
Först ut av två blytunga plattor från Senegal är med Dakars Buena Vista-gäng. Uppföljaren till comebacksuccén Specialist in all styles är nästan lika bra.



Youssou N'Dour: Rokku mi rokka (Nonesuch)
Den kanske allra största afrikanska popstjärnan var den som en gång på åttiotalet gjorde Orchestra Baobab arbetslösa. Nu står de närmare varandra än någonsin. Fin balans mellan traditionellt och modernt.

Kylie Minogue: 2 Hearts (Studio version)

Den snart kommande förstasingeln från Kylies något senare kommande album (rätt bra känns det som, lite Diet Madonna liksom - ute 26 november) är den stompiga 2 Hearts, och den levereras förstås med en massa remixar: däribland en trist electrorockig av Alan Braxe och en härligt röjigt acid-houseig av Mark Brown. Och sedan bomben: göteborgska Studios "version" som de så elegant kallar den.
Tyvärr är det inte riktigt så fantastiskt som man kunde ha hoppats. De tycks ha tagit rätt lätt på uppgiften, klippt bort det mesta utom Kylies sång och lagt det över några högst Studio-typiska akustiska gitarrer, ekon och enkla rytmer. Vilket förstås är helt okej, minst sagt. Dessvärre verkar det som att Studios remix inte finns med på den vanliga cd-singeln, utan bara vinylt och digitalt.
Och på tal om Studio: missa inte deras finfina remix (ok, "remake" då) av Ibiza-fluffiga A Mountain Of Ones låt Brown Piano (tack för tipset Söla! som tycker att det är årets bästa remix alla kategorier).

Albumrecensioner: Múm, Einstürzende Neubauten, Roísin Murphy, Underworld

Underworld: Oblivion with bells (PIAS/Border)
Nja, nu börjar det dofta lite gammalt kring Underworld, en helt okej skiva förvisso men inget att hetsa upp sig över.



Múm: Go go smear the poison ivy (Fat Cat/Border)
Bättre än på länge från denna isländska sagoorkester.





Roisin Murphy: Overpowered (EMI)
"I got signed to EMI because I reminded them of Robbie Williams." Skriver hon själv i pressreleasen, bara så där, helt lakoniskt. Antagligen fnissande. Men, Moloko-sångerskan har gjort ett rejält framåtsteg sedan den spretiga debuten. Skön, charmant electrodisco. Och knappast någon ny Robbie, hoppas jag.

Einstürzende Neubauten: Alles wieder offen (Potomak/Border)
Numera på eget bolag efter uppbrottet från Mute. Och det låter mer skärpt och mer spännande än på länge. Hardcorefansen följer förstås redan gruppens förehavanden på www.neubauten.org, där man kan bli officiell supporter.

Itunes sänker priset på drm-fritt ...

Som tidigare nämnts har amerikanska Amazon just lanserat en högst värdig konkurrent till Apples Itunes, vilket nu har fått de senare att backa från det monopolistiska ofoget att passa på att höja priset per låt när de för ett tag sedan började med sitt "Itunes plus"-koncept, dvs musikfiler av betydligt bättre kvalitet och utan kopieringsskydd, drm.

Från och med nu kostar dessa inte mer än vanliga låtar, och gissningen (man kan ju aldrig mer än gissa när det gäller Apple) är väl att vi härmed - på sikt i alla fall - äntligen kan säga adjö och sov gott för alltid till allt som stavas kopieringsskydd.

(För ni har väl noterat att de har smugits bort på cd-skivorna sedan en tid? Komiskt bara hur tyst det har varit om den saken.)

Album: Uusitalo, Beirut, Mamani Keita, Maria Rita

Ur dagens Göteborgs-Post:
Beirut: The flying club cup (4AD)
Jodå, han gör det igen, Zach Condon!





Mamani Keita: Yelema (No Format/Universal)spännande ny röst från Mali





Uusitalo: Karhunainen (Huume)
Sasu Ripatto (aka Luomo och Vladislav Delay) på en helt analog rytmutflykt





Maria Rita: Samba meu (Warner)
dottern till Elis Regina har hittat formen

Felix Da Housecat, Little Dragon (album)

Dagens albumrecensioner ur GP:

Felix Da Housecat: Virgo Blaktro & The Movie Disco (PIAS)
Jodå, lika skön som alltid, lika nonchigt svängig som alltid.





Little Dragon: Little Dragon (Peacefrog)
Yukimi Nagano med band utforskar lågmält spännande områden!